Utan invandrare stannar Sverige

2011-12-04 18:00

fkks

info@fkks.se

Flera branscher i Sverige bärs upp av utrikes födda. Dit hör en stor del av vården och äldreomsorgen, hotell och restaurang och transporter. Varje dag går 600 000 utrikes födda till jobbet. Mer än var fjärde läkare är till exempel född utanför Norden.

Och av Sveriges busschaufförer är var fjärde född utanför Europa.

Många utrikes födda har en nyckelroll, framför allt i servicenäringar och delar av den offentliga sektorn.
– Utan våra utlandsfödda skulle stora delar av sjukvården snabbt sluta fungera, säger Gunnar Blomquist, personalchef vid landstinget i Värmland. Det gäller i många funktioner, såväl specialistläkare som undersköterskor och servicearbeten som städning och postgång.
Gunnar Blomquist och landstinget i Värmland har i flera år rekryterat läkare utomlands.

På sjukhuset i Torsby konstaterar chefen Karin Lundin att mer än hälften av läkarna är födda utomlands.

– De senaste åren är det framför allt irakiska läkare som börjat arbeta hos oss, säger Karin Lundin. De har en högklassig utbildning, och behöver de mer språkkunskaper så har vi en egen lärare på sjukhuset.

Om några år kommer Sverige att ha arbetskraftsbrist inom en rad områden. Bland annat på grund av en befolkningspyramid med många äldre och få unga. Då kan arbetskraftsinvandring bli avgörande för välfärden, liksom att de utrikes födda som redan finns i Sverige i högre utsträckning kommer in på arbetsmarknaden.

I Stockholms läns landsting är i dag 30 procent av läkarna födda utomlands. Hälften av dessa kommer från länder utanför Norden och EU. Av undersköterskor och skötare inom den psykiatriska vården är var fjärde utrikes född.
Inom äldrevården har andelen utlandsfödda ökat betydligt under de senaste tio åren. Majden Canborn, enhetschef på Högsätra äldreboende på Lidingö, har följt utvecklingen:

– I dag lever vi i ett välfärdssamhälle, vilket ofta innebär att de flesta svenskfödda prioriterar karriären och har som mål att högskoleutbilda sig. För dem har äldrevården numera oftast blivit ett genomgångsyrke på vägen till yrken som sjuksköterska eller socionom. I stället har vi fått en ökande andel utlandsfödda hos oss.

I storstadsområden är andelen utrikes födda relativt hög i befolkningen och därför också på vissa arbetsplatser. Gruppen är överrepresenterad i några branscher. I Södertälje är till exempel 59 procent av busschaufförerna utrikes födda.

Martin Andaloussi är tillväxtstrateg i Södertälje kommun. Han menar att det stora inslaget av utrikes födda i kommunen på lång sikt kommer att vara positivt för Södertäljes tillväxt även om det i dag finns en stor arbetslöshet.

– Vår befolkningspyramid är mer balanserad än i de flesta andra kommuner. Vi är bättre rustade att klara generationsskiftet i arbetslivet eftersom vi har en så stor andel unga. Hos oss är invånarna i arbete över 54 år bara 19 procent, i länet som helhet är siffran 21 procent och i övriga landet i genomsnitt 25 procent.

Att Södertälje redan har åtskilliga utrikes födda eller andra generationens invandrare på kvalificerade jobb tror han kommer att underlätta för de som är nyanlända och vill göra karriär.

– Det skapas förebilder. Själv är jag född i Emmaboda och har en marockansk pappa.
Det finns branscher där nästan ingen som är född utanför Europa jobbar. Pursvenska yrken med mind- re än en procent utomeuropeiskt födda. Det är jobb som till exempel flygledare, brandman, militär, hög ämbetsman, politiker och begravningsentreprenör. Å andra sidan finns yrken med en massiv utrikesfödd dominans. Av alla hotell- och kontorsstädare i Stockholm var 80 procent födda utrikes år 2008.

Av alla statligt anställda år 2010 var 13,3 procent utrikes födda –alltså färre än deras andel i befolkningsgruppen 16–64 år, som är 17 procent.

Men detta speglar mest tidigare års policy. Av de nyanställda år 2010 var 20,4 procent utrikesfödda. Det betyder att gapet minskar. Och att staten snart kan ha samma andel anställda som är utrikes födda som det finns i befolkningen.

Olof Åslund är generaldirektör för den statliga myndigheten Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.

– Det finns ett vanetänkande som gör att vi accepterar höga arbets- löshetstal för utrikesfödda på ett sätt som vi knappast skulle göra om det hade gällt till exempel kvinnor.
Olof Åslund pekar på ett positivt faktum inför framtiden. Det gäller barns sociala arv. Forskning visar att utländsk bakgrund inte behöver vara en negativ faktor på samma sätt som föräldrars låga utbildning eller låga inkomster.
– Allt annat lika så söker de med höga betyg i grundskolan till högre utbildning i samma utsträckning vare sig de har infödda eller utrikes födda föräldrar.

Olof Åslund konstaterar att koncentrationen av utrikes födda till vissa branscher och vissa arbetsplat- ser blivit starkare de senaste åren.

– Det behöver i sig inte vara dåligt, men inte sällan finns ett samband med låga löner. Det är inte bra om invandrare fastnar på en sämre del av arbetsmarknaden. Det är ett slöseri ur samhällets synvinkel om välutbildade jobbar i fel yrke.

Anders Lago var i många år socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje. I dag är han ordförande i HSB.
– Det är bedrövligt att vi i Sverige är så dåliga på att ta tillvara de nyanländas kompetens. Många inom näringslivet pratar om mångfald, men i praktiken har vi en diskriminering som utestänger personer med utländska namn. Framför allt gäller det nyanlända flyktingar. I Södertälje konstaterade vi att 40 procent av de irakiska invandrarna hade en akademisk examen. Jag tror att om några få år, när det blir mer generell brist på arbetskraft, kommer företagen att vara mer intresserade.

Arjun Bakshi är chef för Arbetslivskontoret i Södertälje, en kommun som har hög invandring. Han påpekar att frågan om invandring och integration till slut blir en icke- fråga i en kommun där en så stor andel är född utrikes eller har utländsk bakgrund. I Södertälje är nära en tredjedel, 32,3 procent av invånarna födda utomlands. De som har utländsk bakgrund, det vill säga människor som är födda i Sverige men har två utrikes födda föräldrar, är 12,4 procent.
– På ett sätt är frånvaron av diskussion i den lokala politiken befriande, säger Arjun Bakshi.

Invandringssamhället är redan här. En självklarhet.
Lasse Granestrand

Lasse.Granestrand@dn.se

Publicerad i DN 2011 12 04

http://www.dn.se/nyheter/sverige/utan-invandrare-stannar-sverige