|
|
|
| |
| Kurderna historia |
|
| 2010-12-11 12:00 |
| fkks |
| info@fkks.se |
|
mer info www.kurdeskil.com
Fakta
Yta: 500 000km (lika stor som Frankrike)
Befolkning: ca:30 miljoner
Turkiet ca:15 miljoner
Iran ca: 8 miljoner
Irak ca: 4 miljoner
Syrien ca: 1,5 miljoner
Resten bor i Libanon, Armenien, Azerbadjan, Kirgizistan och Kazagistan
Ett folk utan vänner. Kurdistan på kurdiska och andra iranska språk betyder ”kurdernas land” på samma sätt som Pakistan, Hindustan och Afghanistan, Beluchistan. Kurdistan är inte en oberoende stat utan ett geografisk område som sträcker sig över den turkiska, iranska, irakiska och syriska gränserna med enskild område i Ezerbadjan och Armenien. Kurderna är bland de äldsta folken i mellanöstern. De har sedan urminnes tider levt i sina bergsområden ända tills de invaderades och assimilerades av indoeuropiska stammar från norra kaukasus mellan 1000- 2000 f.Kr. Kurdistan är också befolkat av en rad icke-kurdiska etniska grupper och minoriteter som turkar, assyrier, syrianer, armenier, turkmaner, araber.
Kurdistan är ett sammanhängande landområde i Mellersta östern med en yta på 500 000km2. Det ligger inom de fyra staterna Turkiet, Iran, Irak, Syrien och mellan floderna Eufrat och Tigris. Befolkningen är ca: 30 miljoner kurder. Största delen, ca: 15 miljoner, lever i Kurdistan i Turkiet, i Kurdistan i Iran lever 8 miljoner, i Kurdistan i Irak lever 4 miljoner, i Kurdistan i Syrien lever 1,5 mil¬jo¬ner Kurder. Övriga bor i Libanon, Armenien, Azerbajzdjan, Kirgizistan, och Kazakstan. Det kurdiska folket har ingen eget stat, men sedan 1992 finns en federativ republik med ett eget parlament i norra Irak
Historia
Kurderna anses vara ättlingar till mederna som slog sig ner i Zagros bergstrakter under andra årtusendet före Kristus. Mederna erövrade staden Ninova från assy¬rierna och grundade där ett starkt kejsardöme år 612 före Kristus. Grunderna för den kurdiska identiteten, språket och kulturen skapades med det mediska riket. Efter den islamiska invasionen 639 e.Kr. och de mongoliska och turkiska inva¬sionerna islamisera¬des kurderna och förlorade de sin självständighet.
Seldjukturkarnas invasion 1071 och mongolernas under Djingis Khan1231 lade grunden till det ottomanska riket. Under hundratals år blev Kurdistan skådeplat¬sen för många olika krig. Efter långa hårda strider delades Kurdistan för första gången mellan Persien och Ottomanska riket 1514. Kurderna i de både delarna av Kurdistan var delvis självständiga. Under 1800 talet ägde många kurdiska uppror rum i olika delar av Kurdistan. Upproren har haft namn efter sina ledare, t.ex Abdurahman Pasha Baban (1806 Suleymaniye), Mahmut Pasha Mirekor (1830 Rewanduz), Mir Muhammed (1832 Rewanduz), Bedirxan Beg (1843-46 Cezire), Jesdan Sher (1853 Cizire, Colemerg), Shejk Ubeydullah Nehru (1880 Van, Urmiye), Qadi Fetah (1905 Mahabad), Shejk Abdulsellam (1908 Barzan).
Den andra delningen av Kurdistan ägde rum efter första världskriget, då landet delades i fyra delar mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Kurderna erkänner inte den delningen och därför har många nya uppror ägt rum även under den moderna tiden. t.ex. Ismail Aga Simko (1920-23 Iranska Kurdistan), Shejk Mahmud Berzangi (1924 Irakiska Kurdistan), Mela Mustafa Barzani (1960-75 Irakiska Kurdistan), Shejk Said (1925 Turkiska Kurdistan), Ihsan Nuri (1927-30 Ararat-Turkiska Kurdistan) Seyd Riza (1938-42 Dersim Turkiska Kurdistan)
Efter andra världskriget bildades den första Kurdiska republiken Mahabad i Kurdistan i Iran1946, men tyvärr existerade den bara 11 månader därefter hängdes presidenten och hans ministrar av den iranska regimen på samma torg där republiken tidigare hade utropats. I dag fortsätter kurderna kampen för sin självständighet i alla fyra delar av Kurdistan.
Kurder i Turkiet
När grekiska trupper med brittiskt stöd landsteg den turkiska staden Izmir 1919 planerade kurderna ett uppror på samma tidpunkt som den grekiska offensiven i väst. De lät sig hindras av fransmännen och britterna som lovade dem självständighet vid kommande fredsöverenskommelser. Till följd av det gav kurderna sitt stöd till ungturkarnas general Mustafa Kemal (senare känd som Atatürk). Han lovade dem i gengäld autonomi i ett framtida gemensamt Turkiet.
Mottot var att muslimska bröder skulle gå ihop och besegra de kristna grekerna och så skedde. Den 10. Augusti 1920 undertecknades ett fredsfördrag i Sévres i Frankrike. Där erkändes i artiklarna 62, 63 och 64 kurdernas rättigheter till en självständig stat. I Lausannefördraget 1923 efter Turkiets seger över Grekland nämns varken kurdernas rättigheter eller Kurdistan. På grund av Atatürks vägran att godkänna tidigare fredsöverenskommelsen som påtvingats Turkiet hade kurdernas existens än en gång förnekats. Atatürks löften om brödraskap och autonomi införlivades aldrig. Kort efter Turkiska republikens bildande 29 oktober 1923 förbjöd den nya regeringen det kurdiska språket och all litteratur på kurdiska samt alla kurdiska skolor. Atatürk var en envåldshärskare som bedrev en politisk tvångsintegration. Hans statsideologi kallad kemalismen efter honom själv bygger på den turkiska nationalismen. Den nationalism har från kurdernas synvinkel varit ett etniskt förtryck sedan 20-talet. De kurdiska sheiker som hade tagit Atatürks löften på allvar och gett sitt stöd till honom i kriget mot grekerna inbjöds till en middag av Atatürk som tack för hjälpen och hängdes därefter.
Nästan alla politiska riktningar i Turkiet efter 1923 har antingen haft kemalismen som grundpelare eller varit en reaktion mot den. Inom kemalismen beskrivs turkarna som ett herrefolk, en överlägsen ras och detta lever kvar väldigt stark även idag t.ex. i det turkiska skolsystemet. När Mustafa Kemal antog namnet Atatürk (som betyder fader till alla turkar) bildades en personkult runt honom. Inget annat parti än hans eget "Republikanska Folkparti" var tillåtet och strejker och fackföreningar var förbjudna. Orden "kurd" och "Kurdistan" ersattes av "bergsturkar" och "östra Anatolien". Från 1924 till 1965 var Kurdistan en sk millitär zon förbjuden för utlänningar i syfte att isolera kurderna från omvärden. Åren mellan 1924 och 1939 rådde fullt krig i östra Turkiet liksom idag. År 1925 kom en kurdisk reaktion mot förtrycket i form av en resning. Ledaren för resningen var Sheik Said. Därefter följde Araratrevolten 1928-30. Upproren slogs hänsynslöst ned av turkiska trupper och massdeportationer , avrättningar och tvångsarbete fyllde kurdernas tillvaro. När turen kom till kurderna i Dersim, en region som alltid varit fast bunden vid sin tro på oberoende, reagerade de kraftigt på terrorn år 1937. Civilbefolkningen led och sedan dess har Dersimrevolten alltid haft en speciell plats bland de kurdiska upproren.
De brutala metoderna för att stoppa de kurdiska upproren ledde till ständigt nya uppror och en starkare kurdisk identitet skapades. Detta medförde att kurderna med tiden blev ett allt större hot mot centralmakten. I Turkiet råder fortfarande idag en ekonomisk kolonialism. Naturfyndigheter och olja utvinns i turkiska statsföretags regi och vinsten investeras via de turkiska storstäderna i andra delar av Turkiet utanför Kurdiska områden. Med en billig arbetskraft bestående av kurdiska bönder kan centralmakten bidra till Kurdistans underutveckling och efterblivenhet.
Kurderna i Irak
Nationernas förbund tilldelade området södra Kurdistan till britterna som var intresserade av de stora oljekällorna i Mosul och Kirkuk-området. År 1919 hade sheik Mahmut Berzendji utropat ett kungarike kallat Kurdistan i Suleymania-området. Det upproret slogs ned 1924 då britterna gjorde slut på den kurdiska regimen. År 1926 beslöt Nationernas Förbund att det rika Mosul-området skulle tillhöra Irak men att kurdernas kultur ,innefattande skolor, språk, domstolar och lärare osv ,skulle respekteras. Dessa löften såsom många gånger tidigare uppfylldes aldrig och som en motreaktion utbröt revolter i Suleymania och Barzan. Revolten i Barzan leddes av Mullah Mustafa Barzani och han kom att bli en av den kurdiska nationella kampens största personligheter. Detta var inledningen av en rad revolter utförda av Barzani och hans parti KDP(Kurdistans Demokratiska Parti).
I januari 1946 bildades Mahabad-Republiken1 , en självständig kurdisk republik. Mahabad-republikens existens blev kortvarig (1946-1947) men dess betydelse för det kurdiska befolkningens fortsatta utveckling tog aldrig slut. Qazi Mohammed , en domare och medlem av en mycket framgångsrik släkt i Mahabad, valdes till president i den oberoende kurdiska republiken Mahabad. På samma torg i staden Mahabad som ledarna utropade republiken på hängdes de senare efter en militärrättegång den 31 mars 1947.Hela tiden följde nya uppror. Det var en ständig kamp mellan Barzanis kurdiska peshmerga2 armé och den irakiska regimen. Mellan 1961-1970 var det ständigt krig, militärtrupper, avbrutna vapenvilor och förhandlingar.
Många kurder blev hemlösa och tusentals kurdiska städer och byar bombades. Barzani upprättade en förbindelse med den iranska regeringen , detta gillande inte den irakiska regimen och de gick till ännu hårdare attack. År 1974 inleddes ett nytt krig. USA och Iran utnyttjade kurderna i ett maktspel om Mellersta östern. Till slut slöt Iran och Irak avtal och kurderna som lämnades utanför förhandlingarna bestraffades med deportationer och fängelse. Barzani flydde till USA och levde där till sin död 1979. En grym förföljelse av kurder införlivades, den mest kända är gasbombningen av Halabja 16 mars 1988.
Kurder i Iran
Efter första världskriget gjorde framför allt azerbajdjaner och kurder uppror i Iran. Minoriteter som gjorde uppror var ett hot mot investeringar gjorda med hjälp av västeuropeiskt kapital och Persien inledde en assimileringspolitik lik den i Turkiet. Under 1920-talet gjorde Simko, en kurdisk stamhövding, ständiga uppror mot den persiska centralregeringen. Det hela slutade med att Simko sköts ihjäl under förhandlingar med shah Reza Palhavi.
Med hjälp av Sovjet lyckades KDPI(Kurdistans demokratiska parti i Iran), bilda den tidigare nämnda Mahabad-republiken. Men när sovjet drog tillbaka sitt stöd hade KDPI ingen chans mot den iranska armén. Den fortsatta historien i Iran styrdes av Mohammed Reza Shahs militärmakt och hans hemliga polis SAVAK. Kurdistan förblev outvecklad trots de många oljefyndigheterna, den största i Kermashah området.
Kurder i Syrien
När fransmännen styrde i Syrien njöt kurderna där av vissa kulturella och politiska rättigheter. När Syrien blev självständigt togs kurdernas relativa frihet ifrån dem. Precis som i Irak styrs Syrien av ett Baath-parti1 som behandlar minoriteter och deras krav som ett hot mot den styrande arabiska staten.År 1957 bildades Syriens motsvarighet till KDP (Kurdistans Demokratiska Parti) nämligen KDPS.
Kurdiska skolor existerar inte och publiceringen av kurdisk litteratur är förbjuden, målet är att "arabisera" kurderna. Det gör man även genom att förbjuda kurdiska organisationer och hålla kontroll med hjälp av hemlig polis och militär. Även om lagarna mot kurderna är hårda visas en gaska god attityd mot dem. Newroz firandet till exempel har blivit tillåtet.Trots allt är kurderna i den Syriska delen till antalet få och utgör inget större hot mot regeringen.
Geografi, klimat, naturtilgångar
Kurdistan omfattar idag ett område från Taurus-bergskedjan i väster till den iranska platån i öster och från berget Ararat i norr till Mesopotamiens slätter i söder. Landet upptar en yta lika stor som Frankrikes. Topografiskt domineras området av berg och höglandsplatåer som i genomsnitt ligger mellan 1.000 och 1.500 meter över havet. Bland de högsta bergen är Stora Ararat (5.156 meter över havet), Judi, Sipan, Halgurd, Nemrud, Nurhak,Pira Magrun och lilla Ararat. Samtidigt ligger några av Mellanösterns bördigaste slätter i Kurdistan till exempel i Arbil, Kirkuk, Sharazoor, Djazira, Mush ,Elbistan och Diyarbekir. Kurdistan har en enanstående naturskönhet.
I omkring 14 procent av Kurdistan växer det skog i dag, men skogen har minskat under årens lopp på grund av misskötsel och krig.I krigen har tukiska soldater bla bränt ner skogarna som är gömställen för många kurdiska gerillor. Från bergen rinner många floder; Tigris och Eufrat, Murad Su, Khabour, Stora och Lilla Zab, Diyala, Sirwan och Aras.
Floderna har skapat goda möjligheter för jordbruk och djuruppfödning och boskapsskötsel i Kurdistan, och försett Mellanösterns olika marknader med kött, ull, vete, ris, bomull och tobak. Vattnet som bildas när snön smälter på bergen rinner ner i floder eller bildar stillastående vattensamlingar. De största sjöarna är Van och Urmieh. Regn och snöfall varar i mer än sex månader i de flesta nordliga områdena i Kurdistan, med stora variationer mellan höglandet och slätten. Temperaturen kan under årets lopp variera mellan -35 grader och +35 grader i de olika områdena. Bland de största naturliga sjöarna i Kurdistan hittar man Van och Urmieh. Naturen och klimatet har tillsammans med den aktiva geologin i området har gett Kurdistan ett mycket vackert landskap. Kurdistan är också berömt för sina rika naturtillgångar i form av olja, järnmalm, kol, uran, krom och koppar.
Den kurdiska bergen och slätterna är rika på mineraler och i samtliga delar av Kurdistan finns olja. De största oljekällorna ligger i Kerkuk, Mosul, Khaneqin, i den irakiska delen, i Batman i den turkiska delen, i Karmanshah i den iranska de¬len och Derek i den syriska delen. Dessutom finns järnmalm, krom, bly, zink, kol, koppar och silver. Största delen av naturtillgångarna ligger ännu kvar i de orörda bergen. Fortfarande finns 10% av världens oljetillgångar inom det kurdiska området.
Bland de mest kända städerna i olika delar av Kurdistan med en befolkning kring en halv miljon till två miljoner människor finns: Norra Kurdistan: Diyarbekir, Adiyaman, Antep,Van Östra Kurdistan: Mehabad, Sanandaj, Kermanshah Södra Kurdistan: Arbil, Sulaimani, Kirkuk Sydväst Kurdistan: Kamichlie, Afrin
Industri och djurdbruk
Kurdistans alla delar är mycket underutvecklade när det gäller industri, väger, el¬nät, utbildning, sjukvård, sociala förhållanden. Befolkningen har använts som billig arbetskraft i storstadsområdena i respektive land.
Arbetslösheten är mycket hög, över 50%. Hantverk har en stor betydelse inom hela befolkningen.
De två stora floderna Eufrat och Tigris med bifloder rinner genom Kurdistan. Slättlandet är därför bördigt. Hälften av befolkningen lever på jordbruk. Man produ- cerar ris, vete, tobak, bomull, frukt, grönsaker m.m. I bergområdena är djurskötsel viktigast. Får, getter och nötkreatur ger både mjölkprodukter, kött, ull och skinn.
Språk
Kurderna talar ett språk som tillhör den indo-iranska grenen av den indo-euro¬peiska språkfamiljen och kallas kurdiska. Kurdiska språket är släkt med persiska och har ingen likhet med turkiska och arabiska. I det kurdiska språket finns olika dialekter. De fyra huvuddialekterna är kurmanci, sorani, zazaki, och gorani. Kurmanci och zazaki talas av kurder i Turkiet och Syrien, sorani och gorani talas av kurder i Iran och Irak. Resten av kurderna som finns i före detta sovjetrepub¬likerna (Armenien, Azerbajdzjan, Kirgizistan, Kazakstan och i Libanon) talar kurmanci. Kurderna använder tre olika alfabet. Kurder i Turkiet och Syrien använder latinska alfabetet. Kurder i Irak och Iran använder arabiska alfabetet. Kurder i före detta sovjetrepublikerna använder kyrilliska alfabetet.
Religon
Före islams utbredning bekände sig majoriteten av kurderna till zoroastrismen, men under ett par hundra års krig tvingades de att bli muslimer. Fortfarande finns kurder som inte är muslimer. Efter profeten Mohammads död splittrades islam i två huvudriktningar, sunni och shia. Majoriteten av kurderna är sunni-mus¬limer och de andra är shia-muslimer. Bland kurderna finns också religiösa sekter som aleviter, ehl-heqq och jesider.
Kortfattat om Situationen idag
Läget i Iran idag är att den iranske regeringen kräver att kurderna ska se sig själva som iranier. Livet blir lättare om en kurd går med på att betrakta sig som iranier. De betraktas inte som en enskild folkgrupp även om kurdiskan inte är förbjuden och det är tillåtet att leva som sunniter. Makten är koncentrerad till Teheran och därifrån utses alla landets viktiga poster. Kurderna när de väl förnekar sin identitet kan nå vilka poster som helst i Iran.
I Irak utgör kurderna nästan en fjärdedel av befolkningen. De stora frågorna där handlar om gränserna om ett autonomt Kurdistan samt oljerika och strategiskt viktiga områden som Kirkuk. Kraven på demokrati och fria val i hela Irak accepteras inte av Bagdad regimen, vilket skulle hota Saddam Husseins ställning. De två största irakiskt-kurdiska partierna KDP(Kurdistans demokratiska parti ) under ledning av Massoud Barzani och PUK(Kurdistans patriotiska union) under ledning av Jalal Talabani har tillsammans med irakiska oppositionella organiserat ett motstånd till den Irakiska regimen. Iraks svar på motståndet har varit tvångsdeporteringar av kurder från deras byar vid den irakiske gränsen. Konsekvenserna av detta har varit grymma. Det har skett många försvinanden av människor och ytterligare har dött under försöket till uppror efter Kuwaitkriget. De har än en gång fått fly i sitt eget land.Det kurdiska språket är inte förbjudet i Irak men det officiella språket är arabiska och härskarna är det arabiska Baathpartiet.
I Turkiet utförs det största motståndet av Kurdistans arbetar parti, PKK. Partiet uppstod kring mitten av 70-talet med deras ledare Abdullah Öcalan1 även kallad "Apo". Sedan år 1984 har PKK visat ett stort motstånd till den turkiska armén och polisen. PKK ideologi är byggd på marxismen och deras mål är ett oberoende Kurdistan. Ledaren "Apo" som är i exil styr partiet med järnhand. Den turkiska militären är på jakt efter PKKare i de kurdiska bergen. En stor del av Turkiets militära styrka är stationerad i de kurdiska delarna av Turkiet. PKK är helt förbjudet i Turkiet men har trots det väldigt många anhängare som med tiden växer. Av många kurder anses partiet som kurdernas enda framtida hopp, även de mindre radikala. Många misstänkta sympatisörer förföljs och utsätts för attacker från den turkiska statens sida däribland författare, journalister ,lärare och även riksdagsmän.
Kurder har egen frizon i irakiska delen av Kurdistan i dag och ingår i den Irakiska federationen och har egen parlament och egna militära styrkor.
PKKs ledare Öcalan är kidnappad av turkisk underrättelsetjänst när han var i Kenja. Och nu sitter hon i fengelset i Turkiet.
Flykten till sverige
Den första kurderna kom till Sverige på 1960-talet och utgjorde en del av den turkiska arbetskraftsinvandringen. De kom huvudsakligen från Konya-området i Anatolien. Efter militärkuppen i Turkiet 1971 började den första strömmen av politiska flyktingar därifrån att anlända till Sverige. Bland dem fanns kurder från det egentliga Kurdistan. I mitten av 70-talet kom för första gången stora grupper av kurder från irakiska Kurdistan, främst som en följd av kurdernas misslyckade upprorsförsök mot den irakiska regimen 1975. Khomeinis angrepp mot kurderna 1979 och kriget mellan Iran och Irak gjorde att kurder från iranska Kurdistan flydde till Sverige. Under 1980-talet ökade antalet kurdiska flyktingar därifrån.
Största delen av kurder kom till Sverige pga förtryck och största delen är politisk flyktingar. Här i Sverige registreras kurder efter vilket land de kommer ifrån. De registreras som Turkar, Irakier, Iranier osv. Det är svårt att säga exakt hur många kurder finns i Sverige men vi tror det ligger mellan 50-60 tusen. Många av de är etablerad i Sverige har jobb. Många har startat egen företag här i Sverige, men det finns ganska många som är arbetslösa också.
Några historiska datumer i Kurdernas historia
2000 år f. Kr Mederna (Zagros berg)
612 år f. Kr Grundas Media imperiet
632 år f. Kr islamisk invasion
1071 Seldtjukturkarnas invasion (Alpaslan)
1231 Mongolernas invasion (Djingis Khan)
1514 Kurdistans 1:a delning mellan Otomanska och Persiska riket
1800 Kurderna börjar kräva efter eget land och uppror
1806 Abdurahman Pasha Baban (suleymaniye)
1830 Mahmud Pasha Mirekor (rewanduz)
1832 Mir Muhammed (rewanduz)
1843-46 Bedixan Beg (cizre)
1853 Yezdan Sher (colemerg)
1880 Shek Ubeydulah (van, ormiye)
1905 Qadi Fetah (mahabad)
1908 Sheik Abdulselam (berzan)
1919 Kurdistans andra fördelning (turkiet, iran, irak och syrien)
1920-30 Ismail aga Simko (iran)
1920-24 Mahmut Barzangi (irak)
1920-24 Kocgiri (turkiet)
1925 Sheik Said (turkiet)
1927-30 Ihsan Nuri (ararat turkiet)
1934 Mustafa Barzani (irak)
1938-42 Seyid Riza (dersim turkiet)
1946-46 Qazi Mohamed ( mahabad Iran, första Kurdiska republiken)
I958-75 KDP (irak)
1976... Talabani (irak) och kdp
1979... KDP-I (iran)
1984 PKK (turkiet)
Kemiska vapen som har använts i Kurdistan
oooooooooooooooooooooo Område ooo Landet som använt
1920 Fosfor Sydkurdistan England
1938 Klor Dersim Turkiet
1963 Napalm Koye Irak
1964 Klor
Napalm
Vit fosfor
Svavelsyra Sydkurdistan Irak
1974 Napalm Sydkurdistan Irak
1982 Napalm Senendej Iran
1984 Napalm Sydkurdistan Irak
1987 Nervgas Sydkurdistan Irak
1988 Vit fosfor
Nervgas
Cyanid Halabja Irak
Xanekin ”
Havlêr ”
Qeredax ”
Koye ”
Kifri ”
Bahdinan ”
1991 Napalm Cudi Turkiet
Biologiska vapen
1966 Tyfusbakterier Hevêr Irak
1969 Kolerabakterier Kaladize Irak
1988 Tyfus och kolera Syd/norra kurdistan Irak / Turkiet
|
|
|
|
|
|
|
